Först kom fridykning, nu kommer frifödsel…

Såg ett intressant program på kvällens tv-tablå. Det är Kanal 5 som mellan 21 och 22 visar dokumentären Freebirthing – förlossning på egen hand.

Såhär skriver de på sin hemsida:
Brittisk dokumentär från 2008. Allt fler kvinnor i USA och Storbritannien väljer att föda sina barn utan smärtstillande medel, utan barnmorska och utan medicinskt understöd. Anhängarna hävdar att det alltid var meningen att vi skulle föda så, medan läkarvetenskapen menar att det medför stora risker både för mamman och bebisen. Claire har dåliga erfarenheter från sin första förlossning och har bestämt sig för att bara ha sin flickvän på plats när hennes andra barn föds. Heather har valt bort all hjälp från sjukvården och har inte ens gjort ett ultraljud under graviditeten. Och så möter vi Laura som är en av pionjärerna inom så kallad Freebirthing och som menar att en förlossning kan vara helt smärtfri och nästan som en orgasm.

Min spontana reflektion är att detta är vansinne. Visst kan jag förstå att man inte är helt såld på att föda i en steril sjukhusmiljö och att det faktiskt kan stressa upp många. Vissa kanske skulle få en bättre förlossning i en tryggare miljö som exempelvis hemmet. Men att gå så långt att man helt frånsäger sig medicinskt understöd är ju rent ut sagt livsfarligt både för mamma och barn. Jag har för mig att jag hört uppgiften att 10 % av alla barn som föds behöver medicinskt understöd.

Jag vet inte hur utbrett detta fenomen är i Sverige. Även om vår förlossning gick bra så hade jag inte velat vara hemma utan den säkerhet och trygghet det innebär att ha medicinsk expertis kring sig. Jag tycker det till och med är förvånande att det får bedrivas förlossning på sjukhus som inte har barnkliniker. Men jag kanske bara är trygghetsnarkoman.

Läs även andra bloggares åsikter om förlossning, barnsjukvård, freebirthing